Sedan jag skrev sist har snön hunnit smälta och återkomma ett par gånger, men just nu ser det ut som om våren är på väg. Världen väntar på att bli väckt från sitt slumrande tillstånd.

Nackdelen med att se framemot det är det faktum att vädret alltid kan slå om, och man kan vakna upp en morgon och se små, vita tussar dala ner, ett tunt lager av nysnö på marken. 

 

Anledningen till att jag bestämde mig för att skriva just idag, efter ungefär två veckor av inaktivitet är det faktum att jag klickade hem en ny systemkamera idag. Min gamla, som införskaffades någon gång 2007 fick min kusin i födelsedagspresent i höstas, så sen dess har jag fått nöja mig med att fota med iPhone. Och mitt bloggskrivande hämmas ofta av det faktum att jag inte riktigt är nöjd med upplägget av bloggen och dess innehåll. Själv föredrar jag att läsa bloggar som har vackra bilder, och då känns det konstigt att själv skriva blogginlägg som saknar det. Men paketet skickades iväg redan idag, så om ett par dagar kan jag få nöjet av att leka runt med en kamera igen. Jag köpte en Nikon-kamera, eftersom det är det märket jag är mest van vid att använda, och redan kan många av inställningarna till. 

 

... på tal om att vädret kan vända; istället för den mörka horisonten, och de få ljusablåa fläckarna är nu hela himlen blaskigt grå och snöblandat regn har börjat falla. 

 

Jag hade förresten intervju hos Espresso House förra veckan. När jag skickade in ansökan hade jag inga förväntningar om att bli kallad till intervju, då jag en gång tidigare sökt tjänsten, men fått svaret att: "Förlåt, men vi har valt att gå vidare med andra sökande." 

 

Så det kom som en enorm överraskning att vakna upp till ett mejl som informerade om att jag kunde boka tid för en gruppintervju. Och där började nervositeten fladdra som bara den i magen. Gruppintervju? Samtidigt som det känns naturligt att en arbetsgivare som får tusentals inskickade CV:n per tjänst försöker att ge så många som möjligt en chans, och håller sig till en tidsgräns kunde jag inte låta bli att önska att det hade varit en enmanna-intervju. Men det är samtidigt en erfarenhet att kunna säga att man prövat på olika intervjumetoder också. 

Jag bokade in första bästa intervjutid, för det bästa är att vara ute så tidigt som möjligt, och inte missa sin chans till att få jobbet, spenderade resten av tiden fram till intervjun med att ha fjärilar i magen och en klump i halsen. Många djupa andetag krävdes för att jag skulle lugna ner mig något, men när jag väl satt och väntade med alla andra tjejer på att bli välkomnade in i rummet kände jag mig mycket lugnare. 

 

Intervjun gick också över förväntan. Jag kan inte med säkerhet säga att jag kommer få provjobba, eller att jag gjorde något starkt intryck, men jag kände mig inte alls obekväm i situationen, och det var faktiskt väldigt roligt. Hela intervjun börjades med en introduktion av Espresso House och hur de arbetar, samt vad de förväntar sig av sina anställda. Och det var inte bara rekryteraren som talade hela tiden, utan gruppen fick också chans att komma till orda, vilket såklart är viktigt på en intervju för att ge arbetsgivaren ett intryck om hur man är. Därefter fick vi i grupper om två och två (vi var sex-sju stycken om jag inte minns helt fel) introducera oss till varandra, för att därefter inför gruppen berätta vad den andra personen berättat om sig själv. Den här delen av processen kände jag igen från förberedelsekursen inför jobbet på VRE som lärarvikarie, men den här gången var jag förberedd med penna och papper för att inte glömma bort något av vad den andra berättade, och inte bli alltför tveksam när man presenterar för gruppen. 

 

Efter lite workshop och individuella frågor var intervjun över, och jag begav mig ut i det dystra vädret som inte är helt olikt från idag faktiskt. Men som jag nämnde tidigare var intervjun mycket roligare än jag hade tänkt mig, och inte alls lika stressande. Det skulle vara väldigt trevligt om man fick jobbet, för även om det är ett väldigt stressigt och krävande jobb, verkar det samtidigt som om det skulle vara väldigt givande. Plus att man lär sig göra hur god kaffe som helst!